pinsamt

Det ar klent att hora vissa manniskor som jobbar nagra natter da och da klaga. Tva dagar I veckan ar for fan ingenting. Vi jobbar ju natt hela tiden. Pinsamt!

Love . Live . Laugh

Och så var det tänkt att jag skulle komma igång med denna bloggen då igen ja. Nya friska tag som sagt och det gäller även här.

Vad har då hänt sen jag kom hem?
Inte allt för mycket skulle jag vilja påstå. Jag har gått ner 8 kilo hittills och då har jag bara 12 kilo kvar så har jag nått min dröm vikt. Men som det ser ut nu kommer det inte bli några problem alls med den saken.
Energin är tillbaka och just nu känns det som om jag kan göra allt.

Planen är som sagt att börja plugga i Denver i augusti, jag har pratat med ett företag som hjälper till med alla förberedelserna. Känns mycket bättre att betala någon som ser till att allt blir rätt så kan jag koncentrera mig på allt annat istället.

Målet är att spara ihop 120.000 kr innan jag åker tillbaka, detta kommer nog inte heller bli några problem. Jag började jobba 3 dagar efter jag kom hem från USA och har nu fått förlängt tills den dagen jag åker igen. Känns fint det!


Nu är det snart dags för jobb, fast först ska jag ut och mysa lite med min favorit-Frida.




Just det! Jag har ju hunnit tatuera mig också. Det blev en columbine (colorados statblomma) på låret. Blev större än jag hade tänkt mig men GUD vad jag är nöjd!!

Här har ni en bild direkt efteråt. Kan lägga upp en ny snart så att ni ser hur den ser ut nu efter några veckor.




The Story

Skrev ett långt inlägg som utlovat men märkte först nu att det aldrig publicerades eller sparades för den delen..


Eftersom jag inte orkar skriva allt igen och eftersom jag har valt att lägga all denna skiten bakom mig så tänkte jag dra den korta versionen.


Ni som känner mig kommer säkert ihåg Emma. Tjejen som jag umgicks med i princip varje dag mina första 8 månader i USA. Hon som efter mycket skitsnack och elakheter blev någon som jag absolut inte ville assosiera mig med längre.
Och så vet ni ju även vem Travis är. Killen som jag dejtade i nästan 7 månader, han som skulle komma till Sverige.
Sen har vi tredje parten i detta Tess. Föredetta aupair som en vecka innan jag åkte tillbaka till Sverige kom till Denver för att denna gången börja plugga.

Mina första dagar hemma i Sverige pratade jag med Travis i kanske 4 timmar varje dag. Jag ställde in saker med mina vänner här hemma så att vi kunde prata, för jag saknade ju honom så mycket.
Sen efter en vecka åkte Emma till Denver för att hälsa på Tess, hon hade aldrig träffat Travis innan.

Jag snackar med Travis och så berättar han för mig att han umgåtts med Emma, eftersom att han känner Tess och Johan. Jag erkänner att jag inte gillar det helt med tanke på vad hon gjort mot mig. T säger att jag inte ska oroa mig, han tycker att hon är skit trist och umgås inte med henne men hon hänger liksom på vad de än gör.
 Samtidigt som detta händer ringer T svenska ambassaden för att försöka få ett visum till Sverige tills jag kan komma tillbaka till Denver.
Han frågar även mig om jag hade kunnat överväga att gifta mig med honom så att jag kan komma tillbaka.

Medans han säger alla dessa sakerna till mig så inleder han ett förhållande med Emma. De kände och umgicks i en vecka och är numer ett par. Hon i Sverige han i Denver.
Tess visste om allt detta hela tiden utan att säga någonting till mig, hon sger även till E att det är ok att jag och T inte var så seriösa.

T svar på detta är att vi var ju aldrig ett par, vi var bara kompisar.


Så nu vet ni i korta drag vad som har hänt. Jag har blivit totalt jävla förd bakom ljuset och känner mig så jävla dum och naiv som verkligen trodde på allt han sa.



Men nu struntar jag i detta. Nya friska tag och självklart är planen fortfarande Denver i augusti.
För trots att jag har förlorat många där vet jag fortfarande att de bästa är kvar, de jag alltid har kunnat lita på. Och i allt detta som har hänt har jag blivit så fruktansvärt tacksam för de som har ställt upp, insett vilka fina vänner jag faktiskt har.
 Och om jag var T skulle jag inte känna mig så säker. Med tanke på att han inte var så poppis bland mina fina pojkar innan gjorde detta absolut inte saken bättre.


What doesn't kill you only makes you stronger!


bara

Orkar inte med att alla fragar langre och drar sina egna slutsatser. Sa lite senare idag kommer det ett inlagg om vad som verkligen hande och varfor jag var sa nere nar jag kom hem. Och varfor jag fortfarande till en viss del inte orkar umgas sa mycket. Det tar hart att bli totalt sviken och huggen I ryggen. Men det tar vi senare idag..

RSS 2.0