efterlängtad familj

Imorgon ska jag hämta min kära familj på Sturups flygplats.
Givetvis förväntar jag mig massa presenter även denna gång men mest av allt saknar jag de faktiskt.

Jag saknar till och med min störiga pubis-lillebror. (fast jag egentligen aldrig skulle erkänna det för honom.)
Veckan har inte varit så underbar som ensamma veckor brukar vara. Det var betydligt mycket härligare när man gick i skolan. Nu gör jobbet allting till vardag.
Inte ens mitt simpla nöje att vara ensam hemma kunde ni unna mig era jävlar.
Därför har jag nu kommit fram till att jag aldrig ska flytta hemifrån om jag jobbar.
När jag ska ut och resa och sådant där, Fine.
När jag börjar plugga, Fine.

Men inte annars..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0