Wanja borde utredas.
Nej, denna vännen är faktiskt livs levande även om man inte riktigt kan tro så ibland.
Wanja har gjort det igen.
-Här följer lite blandade utdrag ur vår msn-konversation. Observera att detta enbart var en dröm. Och inte en sjuk händelse. Visserligen hade detta kunnat hända i hennes liv eftersom att allt händer i Wanjas liv. Men inte denna gång.
Fast hon kanske har en framtid som skräck-författare?
Wän , säger:
-"det började med att vi åkte till usa, och av nån anledning skulle vi bo hos samma familj. och det var en gammal kvinna med två efterblivna barn som var skitläskiga och äckliga. och kvinnan var skitobrhaglig och bodde i ett gammalt "slott" ute i ingenstans och inredningen var skitmörk och rent obehaglig. hela huset bestod av tavlor på massa äldre människor som alla såg skitläskiga ut
Wän , säger:
vi hatade stället direkt och upptäckte att det spökade som fan på stället. när vi sov hördes fotsteg utanför och dörrar smälldes. fönsteröppnades och vi var skiträdda hela tiden. sen en natt kom en av cpungarna in i vårt rum och stälde sig och glodde med skitstora ögon på oss. så sa hon så " And youre the once to blame" (sjukt att tom ahmets citat kom med där men iaf) . sen hoppade hon upp på vår
Wän , säger:
bokhylla för att ta en docka där uppe
Wän , säger:
och sen föll hon och dog
Wän , säger:
då började du skrika och få panik och sa att vi var tvunga att rymma fortare än fan och att stället vi skulle rymma till var turkiet. och då gjorde vi det men när vi kom dit ( vi landade typ utnför cubana men ändå) men när vi kom dit var stället helt ienbommat och detlåg massa sönderrivna foton på oss fyra på golvet
Wän , " http://wanjuu.blogg.se " säger:
jag vet helt sjukt i huvet
Wän , säger:
så tog vi upp dom och så försökte vi pussla ihop dom. och på nåt vänster så fick vi ihop att det stod på baksidan " it was your fault".
Wän , säger:
tänk att det varmörkt och äckligt hela tiden med
Wän , säger:
sen efter iv fått ihop orden så tittade iv över gatan, (in till aladin), fast det var likosm inglasat
Wän , säger:
ja och så skulle vi gå dit till dom men när vi närmade oss så backade dom och gick ut genom en dörr på baksidan. och precis samtiit så hördes en konstig smäll från cubana och det var sötbögen. och då sa du att "sötbögen" kunde förklara för oss men eftersom att han inte kunde engelska så skrek han bara ut en massa läskiga ord! han började ta och slänga med våra foton och samtidigt som han gjorde de
Wän , säger:
obsevera attplötsligt så var anna och petra med där
Wän , säger:
sen började vi alla skrika förutom du som mest bara sa "ursäkta mig nuuuuuuuuu litegranna"
Wän , säger:
och sen vaknad jag
hahah ursäkta men jag tror inte jag kommer kunna sovs fridfullt någonsin igen! jag älskar dock dig, BTW