Stockholms äventyr
Okej, innan jag börjar berätta om min minst sagt händelserika ensamresa tillstockholm måste jag först klargöra en sak.
Jag gillar inte Stockholm! Otrevliga människor, stressade människor som bara har sig själva i huvudet och rörig stad.Tacka vet jag Göteborg är är det massa mys på hög nivå trots att det är en storstad.
Hursomhelst så ska jag sammanfatta min dag med några enkla meningar.
-Tåflörtande på nattåg.
-Invandrarprat med en taxichaufför som i högsta grad var både invandrare och rasist.
-Frysa i minst en timme i en fjantig kö utanför ambassaden.
-Försöka förklara för en tant som varken pratade svenska eller engelska vad hon skulle visa upp i luckan.
-Se två människor komma gråtandes från sina intervjuluckor.
-Försöka förklara för ovannämda tant att frimärkena ska sitta på kuvertet.
-Se hur märkliga vänskapsband knyts.
-Ge bort mina fingeravtryck.
-Bli beviljad visum av en väldans trevlig gubbe som var vänlig nog att önska mig en trevlig resa och massa.
-Var duktig och tänkte gå från ambassaden till centralen.
-Detta ledde till att jag vankade runt i Stockholm i två och en halv timme.
-Och var vilse ett antal gånger.
-Handlade presenter till Charlotte.
-Satte mig på stationen 4 och en halv timme innan mitt tåg gick.
-Blev frälst av både svenska kyrkan och mormoner.
-Fick en extremt berusad ryss efter mig flertalet gånger.
-Ovannämnda ryss blev senare bortforslad av vakter eftersom de hade sett att han "besvärade mig".
-För att lite senare bli tagen till närmsta polisstation när vakterna inte fick något vettigt ur honom.
-Bevittnatt en tant med stavar som vandrade fram och tillbaka på stationen.
-Där hön också högt och tydligt skrek ut vägbeskrivning till sig själv.
-Konstaterat att dresscoden i hela staden var leggins och stövlar.
-Och själv hade jag givetvis jeans och gympadojjor.
-Diskuterat att det var mycket bättre för med en gammal dam i sina bästa år.
-Hyfsat säker påatt jag skymtade åtminstne tre halvbekanta Kristianstad-ansikten, dock inte tillräckligt bekanta för ett hej.
-Väl på tåget hem dreglade jag som aldrig förr under min korta sömn och jackan blev blöt.
-Hemma!
Jo visst det var väl ganska kul, fast jävligt drygt att vänta när jag fick mitt visum godkänt tio minuter Innan min avsatta tid.
Men jag blev godkänd och det är faktiskt det viktigaste!
Jag gillar inte Stockholm! Otrevliga människor, stressade människor som bara har sig själva i huvudet och rörig stad.Tacka vet jag Göteborg är är det massa mys på hög nivå trots att det är en storstad.
Hursomhelst så ska jag sammanfatta min dag med några enkla meningar.
-Tåflörtande på nattåg.
-Invandrarprat med en taxichaufför som i högsta grad var både invandrare och rasist.
-Frysa i minst en timme i en fjantig kö utanför ambassaden.
-Försöka förklara för en tant som varken pratade svenska eller engelska vad hon skulle visa upp i luckan.
-Se två människor komma gråtandes från sina intervjuluckor.
-Försöka förklara för ovannämda tant att frimärkena ska sitta på kuvertet.
-Se hur märkliga vänskapsband knyts.
-Ge bort mina fingeravtryck.
-Bli beviljad visum av en väldans trevlig gubbe som var vänlig nog att önska mig en trevlig resa och massa.
-Var duktig och tänkte gå från ambassaden till centralen.
-Detta ledde till att jag vankade runt i Stockholm i två och en halv timme.
-Och var vilse ett antal gånger.
-Handlade presenter till Charlotte.
-Satte mig på stationen 4 och en halv timme innan mitt tåg gick.
-Blev frälst av både svenska kyrkan och mormoner.
-Fick en extremt berusad ryss efter mig flertalet gånger.
-Ovannämnda ryss blev senare bortforslad av vakter eftersom de hade sett att han "besvärade mig".
-För att lite senare bli tagen till närmsta polisstation när vakterna inte fick något vettigt ur honom.
-Bevittnatt en tant med stavar som vandrade fram och tillbaka på stationen.
-Där hön också högt och tydligt skrek ut vägbeskrivning till sig själv.
-Konstaterat att dresscoden i hela staden var leggins och stövlar.
-Och själv hade jag givetvis jeans och gympadojjor.
-Diskuterat att det var mycket bättre för med en gammal dam i sina bästa år.
-Hyfsat säker påatt jag skymtade åtminstne tre halvbekanta Kristianstad-ansikten, dock inte tillräckligt bekanta för ett hej.
-Väl på tåget hem dreglade jag som aldrig förr under min korta sömn och jackan blev blöt.
-Hemma!
Jo visst det var väl ganska kul, fast jävligt drygt att vänta när jag fick mitt visum godkänt tio minuter Innan min avsatta tid.
Men jag blev godkänd och det är faktiskt det viktigaste!
Kommentarer
Postat av: Stefanie
Låter som en trevlig Stockholmsresa! Haha! Fortfarande sugen på besök av mig och Fajter på lördag? Är ju nyfiken på huset plus att jag måste få många Petra kramar innan du åker. Kram
Postat av: Anonym
Stockholm är möjligtvis en rörig stad med stressat folk. Men att de bara är otrevliga och har sig själva i huvudet vet jag inte om jag kan hålla med om. Det är jävligt fördomsfullt. Du måste minnsann inte sett Stockholm på riktigt.
Trackback
