Fan
HJÄLP!
Någon mer som har uppmärksammat att det enbart är 2 månader kvar till julafton?
Julklappstips Tack!
Jag behöver handla julklappar till:
Mor
Far
Bror
Mormor
Morfar
Sen är det såhär va att jag inte riktigt har ekonomi att försörja alla mina vänner med klappar.
Så därför tänkte jag att vi kunde ha utdelning tillsammans. Alla köper varsin paket och så. Ni vet hur det funkar.
Så lek med mig!
Helgfun
Så imorgon blir det till att dra sig till jobbet igen. Känns ganska meningslöst när det bara är en dag kvar på veckan men är man frisk så är man.
Så med tanke på att sjukdomen är på bättringsvägen så blir det nog lite kalas i helgen ändå.
Blir dock en otroligt lugn fredag så att jag kan vila upp mig lite. Men på lördag blir det allt annat än lugnt skulle jag vilja påstå.
Jag vill ha tarkan-dans blandat med alkohol och mina bästaste vänner.
Bara om min kära Göteborgare kan sluta upp med att vara så himla sjuk och komma ner hit imorgon!
Fjant
Varför måste allt vara så himla komplicerat alltid?
Detta är INTE okej.
Dumma Wanja.
Dumma Scan.
Undrar om de märker något om jag stämplar in på natten och helt oberört ställer mig på min sommarjobbsplats..
Uschfybläkräk
Det var det värsta jag någonsin har druckit tror jag.
Jag tänkte på det lilla glaset som en shot. Som en äcklig shot. Ungefär som Kaluhashoten som dracks under busstransfern till alanya. Detta var värre. Så mycket värre.
Kräks.
Bloggdesign?
Jag önskar att någon vänlig själv hade kunnat ta tag i min bloggsida och bara fixat allt.
Var finns sådana människor när man behöver de?
Wanja borde utredas.
Nej, denna vännen är faktiskt livs levande även om man inte riktigt kan tro så ibland.
Wanja har gjort det igen.
-Här följer lite blandade utdrag ur vår msn-konversation. Observera att detta enbart var en dröm. Och inte en sjuk händelse. Visserligen hade detta kunnat hända i hennes liv eftersom att allt händer i Wanjas liv. Men inte denna gång.
Fast hon kanske har en framtid som skräck-författare?
Wän , säger:
-"det började med att vi åkte till usa, och av nån anledning skulle vi bo hos samma familj. och det var en gammal kvinna med två efterblivna barn som var skitläskiga och äckliga. och kvinnan var skitobrhaglig och bodde i ett gammalt "slott" ute i ingenstans och inredningen var skitmörk och rent obehaglig. hela huset bestod av tavlor på massa äldre människor som alla såg skitläskiga ut
Wän , säger:
vi hatade stället direkt och upptäckte att det spökade som fan på stället. när vi sov hördes fotsteg utanför och dörrar smälldes. fönsteröppnades och vi var skiträdda hela tiden. sen en natt kom en av cpungarna in i vårt rum och stälde sig och glodde med skitstora ögon på oss. så sa hon så " And youre the once to blame" (sjukt att tom ahmets citat kom med där men iaf) . sen hoppade hon upp på vår
Wän , säger:
bokhylla för att ta en docka där uppe
Wän , säger:
och sen föll hon och dog
Wän , säger:
då började du skrika och få panik och sa att vi var tvunga att rymma fortare än fan och att stället vi skulle rymma till var turkiet. och då gjorde vi det men när vi kom dit ( vi landade typ utnför cubana men ändå) men när vi kom dit var stället helt ienbommat och detlåg massa sönderrivna foton på oss fyra på golvet
Wän , " http://wanjuu.blogg.se " säger:
jag vet helt sjukt i huvet
Wän , säger:
så tog vi upp dom och så försökte vi pussla ihop dom. och på nåt vänster så fick vi ihop att det stod på baksidan " it was your fault".
Wän , säger:
tänk att det varmörkt och äckligt hela tiden med
Wän , säger:
sen efter iv fått ihop orden så tittade iv över gatan, (in till aladin), fast det var likosm inglasat
Wän , säger:
ja och så skulle vi gå dit till dom men när vi närmade oss så backade dom och gick ut genom en dörr på baksidan. och precis samtiit så hördes en konstig smäll från cubana och det var sötbögen. och då sa du att "sötbögen" kunde förklara för oss men eftersom att han inte kunde engelska så skrek han bara ut en massa läskiga ord! han började ta och slänga med våra foton och samtidigt som han gjorde de
Wän , säger:
obsevera attplötsligt så var anna och petra med där
Wän , säger:
sen började vi alla skrika förutom du som mest bara sa "ursäkta mig nuuuuuuuuu litegranna"
Wän , säger:
och sen vaknad jag
ILY
Förberedd till tusen
Jag har köpt världens varmaste mössa och världens gosigaste kofta.
Och så är det Malmö på lördag!
Vintern kom och ta mig.
Äntligen
10.40 fick jag äntligen tid på vårdcentralen. Nu hoppas jag att de kan ge mig någon mirakelmedicin som botar slemhosta och tar bort magont.För om jag verkligen har blivit laktosintolerant vill jag inte vara med längre.Jag hade precis ett väldigt uppmuntrande och humoristiskt samtal med en inte så engelsktalande Hasan på msn. Ni vet han där askoppstömmaren från Mi casa es su casa som inte kunde räcka ut tungan som normalt folk. Ni vet.
Jag ska nog ta och se om jag har någon liten bild på han så kan ni nog minnas..
Inte han läskiga linslusen utan han halvkisande ölhävaren i bakgrunden. Ni vet.
Förresten så bokade jag nyss tågbiljetter. Helgen vecka 47 blir det Kalmar för mig. Ohja.
Det är nu när man jobbar och tjänar pengar som man kan hälsa på sina försummade vänner.
Det är nu när man slipper läxor och andra måsten som man kan hälsa på.
Frustrationen ökar
Nu när jag verkligen har tagit tag i mitt liv och bestämt mig för att det blir usa först och inget annat larv emellan försinkar andra människor mig.
Som jag säkert har sagt innan behöver jag 4 stycken bilder på mig och barn. Som enligt de ansvariga ska vara i en trevlig miljö där alla ser glada ut. Och det var ju lite tråkigt.
För jag hade planerat att ta kort på gråtande barn som sitter i rännstenen medan jag står pekandes och skrattandes brevid.
Pucko.
Men den familj med 3 barn som jag har passat verkar ha ett väldigt hektiskt schema. För jag får aldrig tag på de. Och när jag väl fick tag i de förra veckan skulle de enbart bestämma dag och sedan höra av sig till mig. Men så har det inte blivit..
Jag får väl ringa imorgon igen. Jag hatar att tjata eftersom det är de som gör mig en tjänst på ett sätt.
Det verkar iallafall gå bättre för Sofia med familj letandet och nu vill jag också komma igång.
Efter ett långt prat med Frida så blev jag helt bestämd och framför allt taggad att åka.
Sverige lockar inte det minsta.
Timbuktu
Visserligen en onsdag men det ska nog lösa sig..
Sjukling
Och sen också för att jag inte vet varför jag är sjuk.
Hostan sitter i och hindrar min nattsömn och magen krampar konstant. Jag vet ju hur det känns och att det är outhärdligt emellanåt. Men varför?! Kan någon tala om för mig varför jag måste bli sjuk?
Jag är ingen sjuk människa.
På fredag kommer Tilda!
Nervig försäljare.
Mycket planerande och beslutsfattande på gång nu, jag är nog nästan färdig med mitt. Nu väntar jag bara på Wanja.
För min goda vän Wanja ska (nog) åka till usa med mig. Eller inte med mig sådär förstår jag ju, men samtidigt iallafall.
Förövrigt så vill jag sälja min Peak vinterjacka. Jag fryser helt enkelt aldrig tillräckligt mycket för att använda den. Heja tradera!
Ganska osammanhängande och egentligen riktigt onödigt inlägg, men det bjussar jag på idag.
(pussmunrospussmun)
Beslutsångest kryper värre än spindlar har jag hört.
Nej
Ja
Nej
Kanske?
Måste allting gå så förbaskat fort.
Är jag verkligen Vuxen?
Sluttjatat
Såkanske ni slipper mitt tjat ett litet tag. Med ganska stor betoning på litet tag...
Wanja trivs väldans bra med att sitta ensam på flyget, vi gav henne en öl sen blev hon nöjd.
Första kvällen, jag försöker som vanligt visa mina fina visdomständer
Andra hälften, Anna tycker tydligen att man är fräsig om man inte kollar in i kameran. 
Festliga drinkar på Hotellets Turkiska Afton. Människan i bakgrunden ser dock ut som en blandning mellan Anna och Wanja. Röstar nog på Wanja ändå. Det hänger på håret.
In the moment.
Seriösa bilder är helt klart min grej.
Anna och Petra myser med vår kära alex/ahmet.
Vi fick massa blommor sista kvällen.
Och det var även denna kväll jag "fyllde år" och fick en fin drink.
Och detta är den hemliga morgonen efter.
Miss.Hjärtegull och vinkork blandat med semesterbilder.
Ko-sahn man, film och vin. Kan en söndag bli mycket bättre?
Får väl passa upp lite med rödvinet bara så att det inte blir tungt i huvudet imorrn på jobbet.
I nästa inlägg kommer för övrigt Alanya bilder från Annas kamera.
Smarrigt
Om man bortser från den smarriga konversationen så är detta en bajsdag.
Jag har skallebank så att det står härliga till. Delvis på grund av alkoholen igår, delvis på grund av att jag har skrikit hela morgonen.
Just nu vill jag bara härifrån nu.
Mamma (som förövrigt har börjat läsa min blogg) försöker bestämma över hela mitt liv. Hon har i princip planerat exakt vad jag ska göra med mitt liv tills jag är 40.
Men just nu är det så att mina planer är ändrade. Eller iallafall framskjutna. Punkt.
Om jag har massa tur så flyttar jag hemifrån ett tag på onsdag. Var när hur kan jag icke säga med tanke på att hon förtfarande läser min blogg.
Fantastic Four ♥
I väntan på vadå
Men under tiden får ni nöja er med dessa lovely bilder från Cubana.
En bild säger mer än tusen ord
Men nu är de såhär att jag lyckades inte. Jag märkte ganska snabbt att mina ord inte räckte till.
Orden räcker inte till, inte ens i närheten när jag försöker. Istället tänkte jag göra ett nytt försök när Petras och Annas bilder når mig.
Som ni säkert vet säger en bild mer än tusen ord. Och om detta nu stämmer borde mitt framtida bildkollage kunna förmedla mina känslor betydligt mycket bättre än vad mina ord lyckas med.
Ta mig tillbaka.
Jag är kär
Jag har aldrig haft en så bra semester i hela mitt liv och allt har verkligen varit toppen!
Fördomarna som vi hade vid resans start försvann redan efter en dag hos europas trevligaste folk.
Uppdatering kommer senare när jag inte är så trött.
Men hur som helst har jag Cubana i mitt hjärta.
